fredag, mars 24, 2006

min oförlåtliga inkompetens

hur man umgås med flickor, jaa, hur gör man.
hur leker man?

hur leker man, mannen – hannen? är de överhuvud lekkompetenta? handlar lek bara om rom, äggläggning, ägglossning – och sen eller först befruktning?

det där med flickor är hopplöst; jag finner inga ord för generalisering och avidentifiering av särskildheten hos de namngivna.


vad heter det som barnen gör? deras upptagenhet av det som bara händer och lättheten att skifta från en värld till en annan utan att uppröra någon enda vuxen (upp till en viss ålder vill säga). är det ett psykiskt tillstånd liknande borderline light?

jag vill diskutera hur det leks bland honorna?
jag kan inte. men vill gärna lära mig så att jag slutar förstöra för dem som verkar glada. de kallar mig gnällig och glädjedödare.

jag måste sluta fråga nu - det tar aldrig slut när jag väl har börjat.
hästarna ropar på mig. jag trivs med dem. blir direkt och utan förbehåll och utan tolkningsmöjligheter. vi går på känsla utan baktankar och könssegregering.

vi har fått ut den vita flodhästen ur salongen nu, den håller till i farstun tills vidare. när vi fått ut den ur huset blir det sommar. vi kallar den för den för att den inte släppt fram oss tillräckligt nära för undersökning av könet än.

hej då

ps.jag skiter i bönen om förlåtelsen, jag behöver den inte vid närmare eftertanke.jag gör ju ändå bara som jag själv vill, som du brukade säga. förlåtelse hjälper föga, det bara förvirrar och fördunklar. ds

hej då en gång till

ps. och du om du älskar mig så kanske jag älskar dig tillbaka, vad sägs om det. nån måste väl börja, och så måste jag tänka på att inte sälja mig alltför lättvindigt. inte sant?! håll på dig så håller jag på mig.

nej, nu måste jag sluta. ds
sänd snart svar så ska svar snart skrivas

hej då för sista gången